Befolkningens utbildningsstruktur

Uppdaterad: 2.11.2018
Uppdateras nästa gång: 1.11.2019

Statistiken över befolkningens utbildningsstruktur beskriver de examina som 15 år fyllda avlagt efter grundskolan, mellanskolan eller folkskolan. För statistiken väljs en examen för varje person: den yrkesexamen som avlagts på den högsta utbildningsnivån/senast. När man granskar utbildningsstrukturen är det viktigt att beakta förhållandet mellan de olika utbildningsnivåerna och den stora utbildningshelhet som de bildar. Samhället behöver en mångsidig utbildningsgrund och kunnande inom olika områden för att fungera. En bred utbildningsnivå är ett livsvillkor för ett fungerande samhälle. För samhällets utveckling som helhet är det viktigt att utbildningspolitiken utvecklas med utgångspunkt i arbetslivet och att medborgarna även i framtiden har sådant kunnande som motsvarar arbetslivets behov. För att nå detta mål krävs att den kunskap som behövs i arbetslivet och de färdigheter som utbildningen ger kan samordnas bättre.

Behoven i arbetslivet förändras snabbt på den internationella marknaden och detta gör det svårare att planera utbildningen och samordningen av olika branscher. För att svara på dessa arbetslivsbehov krävs det både av den offentliga förvaltningen och av näringsliveten en framtidsorienterad verksamhetskultur som sporrar till mångsidig utbildning, flexibilitet i arbetslivet och möjligheter till omskolning.

   
Fram till slutet av år 2017 hade 3 334 648 personer, dvs. 72 procent av den befolkning som fyllt 15 år, en examen efter grundnivå. Andelen som avlagt examen ökade med en procentenhet jämfört med året innan Mest utbildade var 40–44-åringarna, av vilka 87 procent hade avlagt examen.