Förbrukningen av naturresurser

Uppdaterad: 3.12.2020
Uppdateras nästa gång: 18.11.2021

Statistiken omfattar inhemska och utländska inflöden i den finländska ekonomin, inhemska och utländska dolda flöden samt materialexport.

Direkta inhemska inflöden är material som tagits ur Finlands natur för vidareprocessering inom ekonomin. Dessa är t.ex. trä och mineraler som använts som råmaterial, jordmaterial som använts vid byggande samt växter och vilda djur som använts som djur- och människoföda.

Direkta utländska inflöden utgörs av importen av förädlingsprodukter och råmaterial. På motsvarande sätt utgörs exporten av råmaterial och förädlingsprodukter som levererats till utlandet.

Inhemska dolda flöden är transport och omvandling av naturmaterial i samband med uttag av inhemska naturresurser eller byggande. Till dessa hör bl.a. avverkningsrester i skogar samt schaktningsavfall i malmgruvor. Importens dolda flöden består av de direkta inflöden och de dolda flöden som använts för framställning av importprodukter i utlandet och som inte syns i vikten på importerade råmaterial och produkter.

Totalanvändningen av naturresurser som beräknats i statistiken är summan av direkta inhemska och utländska inflöden samt dolda flöden. De direkta inflödena utgör däri den egentliga mängden material som tillförs den finländska ekonomin och tillsammans med de inhemska dolda flödena den mängd material som står som grund för den inhemska miljöbelastningen. Då man till dessa lägger till de utländska dolda flödena dvs. den globala ekologiska miljöbelastningen i vår ekonomi får man ihop totalanvändningen av naturresurser i vår samhällsekonomi.

   

Den inhemska materialkonsumtionen minskade med tre procent från året innan

År 2019 utvanns 178 miljoner ton naturresurser i Finland. Det var den lägsta mängden under 2010 –talet, dvs. mer än en sextedel mindre än år 2013, då mängden var som högst. Jämfört med nivån för åren 2017–2018 var minskningen betydligt mindre, drygt en procent.

Den inhemska materialkonsumtionen, en av indikatorerna för hållbar utveckling, var år 2019 tre procent mindre än under åren 2017–2018. Nedgången berodde främst på att de inhemska direkta inflödena och importen minskade samt på att exporten ökade något. Till nedgången bidrog främst minskningen av marktäkten med drygt fem procent.

Den inhemska materialkonsumtionen beräknas genom att man till de direkta inhemska inflödena (de utvunna naturresurserna) lägger importen och drar av exporten. Av de naturresurser som utvanns år 2019 var 28 procent träd och andra växter, 28 procent mineralmalmer och 42 procent jordmaterial. I importen vägde råoljan och råvirket mest, 30 resp. 17 procent av importens totalvikt. De största andelarna av exportvikten hade raffinerade oljeprodukter och skogsindustrins produkter.

År 2019 var den totala användningen av naturresurser drygt 600 miljoner ton, vilket också var över fem procent mindre än året innan. Totalanvändningen omfattar utöver direkta inhemska inflöden och import också oanvänt uttag med anknytning till skogsbruk och utvinning av mineral samt dolda importflöden. Nedgången i totalanvändningen berodde särskilt på minskningen av utvinning av malmer och jordmaterial, oanvänt uttag i anslutning till dem samt av importen av metaller och metallprodukter och dolda flöden av dem.