Försvarsviljan

Uppdaterad: 14.12.2018
Uppdateras nästa gång: 13.12.2019

PFI-undersökningarna har studerat försvarsviljan med frågan ”Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?” från år 1970. Planeringskommissionen för försvarsinformation PFI:s årliga undersökningar fokuserar på finländarnas åsikter och attityder till säkerhetspolitik, utrikespolitik och rikets försvar. Datamaterial fr.o.m. år 1992 finns arkiverade i FSD.

Informationen i indikatorn är baserad på PFI-undersökningsrapporter, och för det mesta kommer från undersökningar genomförda på hösten. Undersökningarna i år 1970 och 1971 genomfördes av PFI:s företrädare Planeringskommissionen för psykologiskt försvar. Årligen intervjuas ca 1 000 personer i åldern 15 - 74 (79). Urvalet viktades så att det representerar den finska befolkningen.

Frågan om försvarsviljan har sitt ursprung i Sverige. Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) har ställt frågan i sina undersökningar i Sverige från år 1952. I år 2009 övertogs SPF:s uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som fortsatte att genomföra liknande undersökningar. Rapporterna finns tillgängliga på: www.msb.se

   

Försvarsviljan har sjunkit

Två tredjedelar, 66 procent (72 procent år 2017) är av den åsikten att om Finland blir angripet, så ska finländarna försvara sig med vapen i alla situationer, också om resultatet verkar osäkert. Av männen är 70 (79) procent av denna åsikt och av kvinnorna 62 (66) procent.

Av dem som är yngre än 25 år är 49 (66) procent av denna åsikt, av 25- till 34-åringarna 62 (66) procent, av 35- till 49-åringarna 69 (73) procent och av 50- till 79-åringarna 72 (76) procent.

Av centerpartiets anhängare är 80 procent av denna åsikt (73 procent år 2017), av sannfinländarnas 73 (82) procent, av SDP:s 71 (68) procent, av samlingspartiets 65 (80) procent, av vänsterförbundets 55 (67) och av de grönas anhängare 36 (65) procent.

På den här frågan svarar 23 procent (22 procent år 2017) nekande, av kvinnorna 23 (25) och av männen 22 (19) procent.

Av dem som är yngre än 25 år är 38 (29) procent av denna åsikt, av 25- till 34-åringarna 28 (28) procent, av 35- till 49-åringarna 19 (23) procent och av 50- till 79-åringarna 18 (17) procent.

Av de grönas anhängare svarar 49 procent nekande (28 procent år 2017), av vänsterförbundets 30 (24) procent, av samlingspartiets 24 (18) procent, av sannfinländarnas och SDP:s 21 (15 och 25) procent och av centerpartiets anhängare 15 (24) procent.

Elva procent (sex procent år 2017) har ingen åsikt i saken, av kvinnorna 14 (tio) och av männen åtta (två) procent.