Förväntad pensioneringsålder

Uppdaterad: 7.4.2021
Uppdateras nästa gång: 1.4.2022

Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern för försäkrade i en viss ålder med antagandet att den åldersklassrelaterade pensioneringsfrekvensen och mortaliteten kvarstår på granskningsårets nivå. Den förväntade pensioneringsåldern beräknas för 25- och 50-åringar. Måttet togs i bruk år 2003.

Genom den förväntade pensioneringsåldern kan man studera hur pensioneringsåldern förändras i synnerhet över tid. Den reagerar omedelbart och i rätt riktning på förändringar i pensioneringfrekvensen. Förändringen följs närmast med hjälp av 25-åringarnas förväntade pensioneringsålder.

Den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar beräknas för att pensionspolitikens effekter närmast berör dem som fyllt 50. Eftersom beräkningen inte inkluderar personer som gått i pension före 50, är den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar alltid högre än för 25-åringar. Skillnaden visar hur pensionering vid 25-49 år inverkar på pensioneringsåldern. Tio procent av alla dem som går i arbetspension under ett år under 50 år.

   

Pensioneringsåldern steg rejält

År 2020 var den förväntade pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet 61,9 år. Pensioneringsåldern steg exceptionellt mycket år 2020. Man gick i pension fem månader senare än år 2019, fyra tiondelar högre än år 2019.

Förändringen i pensioneringsåldern mäts med den förväntade pensioneringsåldern, som grundar sig på åldersklassvisa pensioneringsfrekvenserna.

År 2020 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åriga män 62,3 år och för 25-åriga kvinnor 61,6 år.

År 2020 gick sammanlagt cirka 61 000 personer i arbetspension. Av dem gick 42 000 personer (69 %) i ålderspension. De nya ålderspensionstagarnas antal sjönk med drygt 2 000 personer eller fem procent från året innan. De nya sjukpensionstagarnas antal sjönk med drygt tusen personer från år 2019. Antalet nya sjukpensionstagare stannade vid 19 000 personer, sex procent färre än år 2019.