Inkomstskillnader

Uppdaterad: 18.12.2018
Uppdateras nästa gång: 18.12.2019

Gini-koefficienten är det vanligaste nyckeltalet som beskriver inkomstskillnader. Ju högre värde Gini-koefficienten får desto ojämnare är inkomsterna fördelade. Gini-koefficientens högsta möjliga värde är ett. Då får inkomsttagaren med de största inkomsterna alla inkomster. Gini-koefficientens lägsta möjliga värde är 0, då inkomsterna för alla inkomsttagare är lika stora. I inkomstfördelningsstatistiken anges Gini-koefficienterna som procenttal (multiplicerat med 100). Gini-koefficienten beskriver relativa inkomstskillnader. Det sker inga ändringar i Gini-koefficienten, om inkomsterna för alla inkomsttagare ändras lika mycket procentuellt. Gini-koefficienten har beräknats på basis av bostadshushållens disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet.

   

Inkomstskillnaderna ökade år 2017

Enligt Statistikcentralens totalstatistik över inkomstfördelning ökade inkomstskillnaderna år 2017 jämfört med året innan. Realinkomsterna ökade i alla deciler, men mer hos höginkomsttagarna än hos medel- och låginkomsttagarna. Inkomstnivån i decilen med de högsta inkomsterna ökade reellt med 4,4 procent från år 2016 till år 2017. Medelinkomsttagarnas (inkomstdecilerna V–IX) inkomster ökade med 1,3 procent och i de fyra decilerna med de lägsta inkomsterna med 1,2 procent. Inkomstnivån i decilen med de lägsta inkomsterna steg med 2,2 procent.

Gini-koefficienten, som beskriver relativa inkomstskillnader, fick år 2017 värdet 27,7, vilket var 0,5 procentenheter större än året innan och nästan på samma nivå som år 2010. Jämfört med år 1995 har Gini-koefficienten ökat med omkring 5,5 procentenheter, vilket till stor del är en följd av den snabba ökningen av inkomstskillnaderna i slutet av 1990-talet. Som minst var inkomstskillnaderna i mitten av 1980-talet. Gini-koefficienten antar värdet 0 om alla har lika stora inkomster och 100 om en inkomsttagare får alla inkomster. Ju högre Gini-koefficienten är, desto större är de relativa inkomstskillnaderna.