Studiernas gång

Uppdaterad: 14.3.2018
Uppdateras nästa gång: 14.3.2019

För samhällets utveckling och ett livskraftigt arbetsliv är det viktigt att de studerande får stöd i att slutföra sina studier och att övergången till arbetslivet efter utexamineringen ska vara så naturlig och flexibel som möjligt. För att fungera behöver samhället en stor andel sysselsatt befolkning, eftersom sysselsättningsgraden har direkta effekter för balansen inom den offentliga ekonomin och stabiliteten för den ekonomiska försörjningskvoten. Problemen accentueras när befolkningen åldras.

Sociala och ekonomiska faktorer och sysselsättningsutsikterna inverkar på hur studierna framskrider och om de eventuellt förlängs. Med tanke på sysselsättningen är det viktigt att de studerande redan under studietiden får arbetserfarenhet och att de har möjlighet att arbeta vid sidan av studierna. Samtidigt ska samhället också kunna garantera de studerandes utkomst genom att stödja de studerande genom studiestöd och andra sociala förmåner. Dessutom ska den offentliga förvaltningen genom arbets- och socialpolitiska åtgärder öka kopplingen mellan studierna och arbetslivet. Allt färre utexamineras för en enda specifik arbetsuppgift och detta har gjort det svårt för människor att skaffa sig rätt slags utbildning och kompetens och att skaffa sig sådan beredskap för arbetslivet som motsvarar arbetsuppgifterna.

   
Genomströmningen vid universitetsutbildning ökar ju längre tid det gått sedan utbildningen inleddes. Ju äldre kohort av nya studerande man studerar desto högre var genomströmningen. Av de studerande avlade 62 procent högre eller lägre högskoleexamen inom fem och ett halvt år och av dem som hade studerat 7,5 år hade 71 procent avlagt universitetsexamen. Kvinnor med finländsk bakgrund avlade examen klart snabbare än män. Av kvinnorna avlade 68 procent examen inom fem och ett halvt år och av männen 54 procent. Av kvinnor och män med finländsk bakgrund hade 77 resp. 63 procent avlagt examen då det hade gått 7,5 år efter att studierna inletts.