Utrikeshandeln i nationalekonomin

Uppdaterad: 12.7.2018
Uppdateras nästa gång: 31.1.2019

Export av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (försäljning, byte, gåvor, donationer) mellan inhemska och utländska subjekt.

Import av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (köp, byte, gåvor, donationer) från utländska till inhemska subjekt.

Den samhällsekonomiska konjunkturen och balansen inom den offentliga ekonomin påverkas i hög grad av hur utrikeshandeln utvecklas. Den utgör också en betydande del av Finlands bruttonationalprodukt. Utöver att den mäter ekonomins och handelns tillväxt ger utvecklingen av utrikeshandeln en bild av Finlands näringslivs och företagssektors konkurrenskraft och attraktivitet ur internationella företags investeringsperspektiv.

Utrikeshandeln påverkas bl.a. av konjunkturerna i den globala ekonomin, växlingarna i den totala efterfrågan, den allmänna prisutvecklingen, det nationella skattesystemets konkurrenskraft och bestämmelserna som styr den internationella handeln. Det nationella spelrummet och möjligheterna att styra handeln har minskat avgörande på den internationella marknaden under de senaste åren. I och med de förändrade ekonomiska förhållandena och marknadens internationalisering, EU-integrationen och medlemskapet i den monetära unionen är näringspolitiken i framtiden ett allt starkare medel för att påverka den nationella ekonomiska politiken.

   
Exportvolymen ökade med 7,5 procent år 2017 och importvolymen med 3,5 procent. Importpriserna steg mer än exportpriserna, både importen och exporten ökade beräknat i löpande priser. Exporten av varor ökade mer än importen av varor. Exporten av tjänster ökade klart mer än importen, exporten av tjänster var ändå ungefär en miljard euro mindre än importen. Exporten i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 38,5 procent och importen till 38,2 procent.