Sökande till utbildning 

Uppdaterad: 13.12.2017 - Uppdateras nästa gång: 13.12.2018
   
 
 
Dela på

Nästan alla som gick ut grundskolans nionde klass fortsatte studera

Antalet elever som gick ut nian i grundskolan var omkring 57 600 år 2016. Nästan alla elever som gick ut grundskolans nionde klass sökte direkt en studieplats, bara 0,1 procent sökte inte till fortsatta studier. Av flickorna sökte 63 procent i första hand till gymnasiet. Av pojkarna sökte 55 procent i första hand till yrkesutbildning på andra stadiet.

Andelen nya studerande i utbildning som leder till examen av dem som gick ut nian i grundskolan ökade från året innan till 95 procent. På tio år har andelen ökat med 4 procentenheter. Av dem som gick ut nian i grundskolan fortsatte 53 procent i gymnasiet och 42 procent i yrkesutbildning på andra stadiet. De som blev utanför utbildningar som leder till examen placerade sig i handledande eller förberedande utbildning eller i påbyggnadsundervisning (årskurs 10). Totalt ungefär 1 400 unga blev utanför utbildningar.


Källa:
Statistikcentralen / Sökande till utbildning


Beskrivning av indikatorn

Indikatorn beskriver hur studerande efter grundskolestadiet söker sig till utbildning som leder till examen.

Statistiken över sökande till utbildning är viktig för att man ska kunna undersöka hur väl medborgarnas rätt till utbildning förverkligas. Vid sidan av grundutbildning hör även lika rättigheter för alla till fortbildning som samhället erbjuder till de kulturella rättigheterna. För att jämlikheten inom utbildning ska förverkligas är det ytterst viktigt att man redan inom den tidiga fostran och den grundläggande utbildningen kan trygga goda förutsättningar för inlärning för alla.

Indikatorn för hur man söker studieplats beskriver också hur lockande de olika branscherna är samt hur samhällets utbildningsstruktur och utbildningen utvecklas. Utöver utbildningsinriktningarnas utveckling ger indikatorn viktig information om social utslagning, orsakerna bakom andra sociala problem och om risken för att problemen realiseras samt om svårigheterna att sammanjämka arbetslivet och studierna. Hur man ska få de olika utbildningsinriktningarna och antalet studerande inom de olika områdena att motsvara de krav som arbetslivet och arbetskraftsbehoven ställer är också en stor utmaning för utbildningspolitiken.

Samhällets tillväxt och utveckling tryggas genom att det finns en bred utbildningsgrund i samhället och att medborgarna har mångsidig utbildning. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ökad sysselsättning. Samtidigt minskar utbildning och den flexibilitet och möjligheter till rörlighet i arbetslivet som den skapar den socioekonomiska ojämlikheten mellan medborgarna. Samhället bör också garantera att utbildning är tillräckligt lockande och ekonomiskt lönsamt. Svårigheterna att sammanjämka hem och studier samt att trygga den ekonomiska försörjningen under studietiden är väsentliga hinder för fortsatta studier och vidareutbildning.