Beskattning 

Uppdaterad: 14.7.2016 - Uppdateras nästa gång: 16.3.2017
   
 
 
Dela på

Skatteutfallet ökade med 2,2 procent år 2015

Utfallet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter ökade med 2,2 procent år 2015. Utfallet uppgick till totalt 92 miljarder euro. Skattekvoten ökade med 0,2 procentenheter från året innan till 44,0 procent. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten. Jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades i mars minskade skattekvoten år 2015 med 0,5 procentenheter främst på grund av att bruttonationalprodukten reviderades. Uppgifterna om skatteutfallet förändrades inte betydligt från de tidigare publicerade siffrorna. Uppgifterna framgår av nationalräkenskapernas reviderade preliminära uppgifter för år 2015.


Källa:
Statistikcentralen / Skatter och avgifter av skattenatur


Beskrivning av indikatorn

Skattekvoten är ett relationstal som uttrycker beloppet av de av offentliga sektorn under året uppburna obligatoriska skatterna och avgifterna av skattenatur som en proportion av årets bruttonationalprodukt.

Skattekvoten eller skattesatsen är en av de vanligaste mätarna av den offentliga sektorns storlek i internationella jämförelser.

Den offentliga ekonomins utveckling och balansen mellan utgifter och inkomster påverkar direkt beskattningsgraden och skattebehovet. Välfärdsstaten har traditionellt kännetecknats av ett stort uppgiftsfält och stora offentliga sociala utgifter. Detta har visat sig som en hög skattegrad och beskattning i Finland som riktas till flera olika sektorer. En förutsättning för samhällspolitikens utveckling och ekonomins balans är att trygga en tillräcklig sysselsättning, som möjliggör en tillräcklig tillväxt av skatteinkomsterna och på så sätt att finansieringen av offentliga inkomstöverföringar täcks.

Fördelningen av skatterna har också stora återverkningar på företagssektorn och industrins verksamhetsbetingelser och konkurrenskraften. De ekonomiska konsekvenserna av det nationella skattesystemet framhävs särskilt på den nuvarande globala marknaden. Med tanke på industrins livskraft måste skattesystemet vara tillräckligt klart och förutsebart. För att det ska vara lönsamt och konkurrenskraftigt jämfört med internationella konkurrenter att utöva företagsverksamhet i Finland ska skattenivån också vara skälig.

Beskattningen inverkar också på hur hushållens köpkraft utvecklas och vidare på tillväxtförutsättningarna för efterfrågan och handel. Genom skattepolitiken kan man också styra medborgarnas konsumtion i önskad riktning genom att inrikta beskattningen på vissa produkter t.ex. genom miljöskatter. Å andra sidan kan den offentliga förvaltningen genom skattelösningar sporra företagare att investera och aktivera efterfrågan från konsumenternas sida under ekonomiskt svaga tider.