Den nationella konjunkturutvecklingen 

Uppdaterad: 13.1.2017 - Uppdateras nästa gång: 14.2.2017
   
 
 
Dela på

Den säsongrensade produktionen sjönk i november, arbetsdagskorrigerat en ökning från året innan

Den säsongrensade produktionen sjönk i november 2016 med 0,3 procent från föregående månad. Den arbetsdagskorrigerade produktionen var 1,6 procent högre än året innan. Den arbetsdagskorrigerade produktionen för oktober ökade enligt de reviderade uppgifterna med 2,6 procent (tidigare 2,1 procent) från oktober året innan.

Serierna i konjunkturindikatorn för produktionen säsongrensas med Tramo/Seats-metoden. De senaste observationerna i de säsong- och slumpvariationsrensade serierna (säsongrensad serie och trendserie) revideras i och med nya observationer i säsongrensningsmetoderna. Revideringarna kan vara stora särskilt vid konjunkturvändningar, vilket man bör beakta vid användningen av säsongrensade uppgifter och trenduppgifter.

Den arbetsdagskorrigerade primärproduktionen ökade med tre och förädlingen med sex procent jämfört med november 2015. Tjänsterna låg på samma nivå som året innan.

Offentliggörande

Källa:
Statistikcentralen / Konjunkturindikator för produktionen


Beskrivning av indikatorn

Med hjälp av konjunkturindikatorn för produktionen försöker man förutse utvecklingen inom samhällsekonomin på månadsnivå. Uppgifterna är i indexform. Uppgifterna har beräknats som ursprungliga och arbetsdagskorrigerade för hela samhällsekonomin och tre huvudnäringsgrenar. Dessutom beräknas en säsongrensad serie och trendserie på hela samhällsekonomins nivå.

Konjunkturväxlingarna i ekonomin syns direkt i den offentliga ekonomins balans. Ett långsiktigt mål för Finlands offentliga ekonomi är att upprätthålla och stödja en stabil och hållbar ekonomisk utveckling, då man i stor utsträckning kan undvika nedskärningar i socialutgifterna och skattehöjningar. Budgetbalansen och bruttoskulden inom statsekonomin hör till de delar av den offentliga ekonomin där växlingarna i den offentliga ekonomin märks tydligast. När ekonomin försvagas minskar man underskottet i den offentliga sektorns finanser genom att ta lån. Det är på grund av detta som konjunkturväxlingarna märks tydligast just i budgetbalansens nivå och även i växlingarna i statsskulden. Man strävar efter att balansera ekonomin genom att öka sysselsättningen, då även skatteinkomsterna växer och även behovet av att öka de offentliga utgifterna minskar som en följd av minskad arbetslöshet.

De ekonomiska konjunktursvängningarna, pressen på strukturomvandlingar inom den öppna sektorn och de långsiktiga finansieringsproblemen inom välfärdssamhället är den offentliga ekonomins och samtidigt den ekonomiska politikens största utmaningar i framtiden. Den ekonomiska politikens problem är kopplade till samhällets sociala och strukturella problem. Problemen borde därför granskas sektorsövergripande och parallellt för att man genom åtgärderna för en effektivisering av ekonomin ska kunna nå både kortsiktiga och långsiktiga hållbara mål. Hållbarhet borde vara ett central mål i skötseln av den offentliga ekonomin. Åtgärder som stöder den ekonomiska aktiviteten på kort sikt ska samtidigt förbättra en hållbar finansieringsbalans i den offentliga ekonomin. Om den ekonomiska politiken inte beaktar de konsekvenser som de strukturella problemen i samhället, såsom förändringarna i åldersstrukturen och snedvridningen i den demografiska försörjningskvoten, för med sig kan de sociala kostnaderna i välfärdssamhället leda till en instabil offentliga ekonomi och ett hållbarhetsunderskott i den offentliga ekonomin.