Förhållandet mellan arbets- och kapitalinkomster 

Uppdaterad: 14.7.2016 - Uppdateras nästa gång: 30.1.2017
   
 
 
Dela på
Hushållens löneinkomster ökade med 1,0 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 1,4 procent år 2015. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 60,0 procent. Föregående år var andelen 60,5 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 5,7 procent och deras andel av nationalinkomsten steg till 24,3 procent. Föregående år var andelen 23,5 procent.

Källa:
Statistikcentralen / Nationalräkenskaper, årsvis


Beskrivning av indikatorn

Löner och kollektiva avgifter definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden.

Kapitalinkomst är den inkomst som ägaren av en finansiell tillgång eller en materiell icke producerad tillgång får i ersättning för att ställa en finansiell tillgång eller en materiell icke producerad tillgång till en annan institutionell enhets förfogande.

Genom att granska utvecklingen av arbete och kapital, dvs. den funktionella inkomstfördelningen kan man göra en övergripande analys av den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av inkomstfördelningen och arbetsmarknaden. Genom att mäta den samhällsekonomiska inkomstfördelningen kan man beräkna den allmänna utvecklingen av nationalinkomsten och faktorer som inverkar på den. En noggrannare och mer detaljerad analys kräver bransch- och sektorspecifik information om fördelningen av nationalinkomsten. Informationen om den relativa utvecklingen av arbets- och kapitalinkomsterna utnyttjas bl.a. när man utvecklar inkomstpolitiken. Genom en noggrann och mångsidig statistikföring av löneutvecklingen kan man bedöma i vilken grad lönebildningen utvecklas på inverkan av förändringar i de ekonomiska konjunkturerna och de ekonomiska strukturerna.

Den branschspecifika inkomstfördelningen är direkt kopplad till den allmänna ekonomiska utvecklingen, företagssektorns konjunkturer och förändringar i företagens marknadsandelar. Dessutom inverkar de strukturella omvandlingarna på företagssektorn och arbetsmarknaden centralt på förändringar i inkomstfördelningen. Utöver mätning av inkomstfördelningen beskriver indikatorn för utvecklingen av inkomstfördelningen också förhållandet och balansen mellan arbetsproduktiviteten och arbetskraftskostnaderna. För att företagens interna inkomstfördelning ska hållas stabil borde arbetsproduktiviteten och de reella arbetskraftskostnaderna växa i samma takt.