BNP per invånare 

Uppdaterad: 3.3.2014 - Uppdateras nästa gång: 11.7.2014
   
 
 
Dela på

Bruttonationalprodukten minskade med 1,4 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 1,4 procent år 2013. Bruttonationalprodukten, som beskriver produktionen inom samhällsekonomin, uppgick i fjol till 193 miljarder euro. Nationalinkomsten, som beskriver inkomsterna inom samhällsekonomin, minskade reellt med 1,6 procent.

En minskning av den privata konsumtionen och investeringarna minskade efterfrågan i samhällsekonomin i fjol. Den privata konsumtionen minskade volymmässigt med 0,8 procent, medan den offentliga konsumtionen ökade med 0,8 procent. Ökningen av den offentliga konsumtionen var en följd av att Rundradion klassificerades till den offentliga sektorn i stället för till företag. Detta gjorde också att den privata konsumtionen minskade.

De privata investeringarna sjönk med 6,4 procent, men de offentliga investeringarna ökade med 6,8 procent. Exportvolymen gick upp med 0,3 procent, men importvolymen minskade med 1,8 procent.

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet minskade nominellt med 9 procent. Företagen uppskattas ha betalat 13 procent mer i dividender än året innan. Företagens finansiella ställning visade ett överskott på 4,5 miljarder euro. Överskottet ökade från året innan, eftersom investeringarna minskade med 8 procent.

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade däremot ett underskott för femte året i följd, 4,6 miljarder euro. Året innan var underskottet 4,3 miljarder euro. Kommunernas och samkommunernas underskott minskade, det samma gäller arbetspensionsanstalternas överskott.

Offentliggörande

Källa:
Statistikcentralen, Nationalräkenskaper årsvis


Beskrivning av indikatorn

BNP, bruttonationalprodukten till marknadspris är det slutliga resultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter. Den kan definieras på tre sätt: som summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus subventioner; som summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (konsumtion, bruttoinvestering, export minus import); som summan av användning i kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst brutto).

Med hjälp av indikatorerna för bruttonationalprodukten kan man bedöma hur nationalekonomin utvecklas och dess förhållande till hela samhällsutvecklingen. Hållbar ekonomisk tillväxt och ekonomisk balans är ett långsiktigt mål för Finlands offentliga ekonomi. Med tanke på den offentliga ekonomins balans och finansieringen av den är produktiviteten och sysselsättningen centrala faktorer för den ekonomiska utvecklingen. För att finansieringen av den nuvarande välfärdsstaten och den offentliga ekonomin ska vara strukturellt hållbar är det ett viktigt mål för samhällspolitiken att stödja ekonomisk tillväxt som främjar sysselsättningen.

Bruttonationalprodukten som ett mått på välfärd har väckt mycket kritik, och många medborgare och beslutsfattare har önskat ett annat index i stället för BNP. Denna indikator, som baserar sig på ekonomisk teori, beaktar exempelvis inte miljöförstörelsen eller den ekonomiska ojämlikheten mellan människor. Till BNP-måttets starka sidor hör dock att den utgår från en solid statistisk grund och att den är internationellt jämförbar. Dessutom har man kontinuerligt utvecklat nationalräkenskaperna, som BNP grundar sig på, så att de svarar på förändringarna i samhället. De har också utvidgats så att sådana satelliträkenskaper som hänför sig till mänsklig välfärd, användningen av naturresurserna och miljöns tillstånd har kopplats till dem.